Buffertsparande – Så här skapar du ett bra sparbuffert

När man talar om sparande så är det ofta två former av sparande man pratar om. Och nu menar vi inte sparformer som i vad för konto man placerar pengarna, utan om det är för saker att köpa eller saker som kan inträffa. Just att spara i en buffert är idag lite av ett måste. Det ger en ekonomisk trygghet och det är ju något de allra flesta vill ha. Förr sa man att det var ett måste att ha minst en årslön på banken, men det räcker med att ha sparat ihop två till tre månadslöner.

Idag är det som så att många privatpersoner låter bli att spara i denna form. Det gör att många idag skulle ha svårt att klara av en oförutsedd utgift på 5000 kronor. Det gör att de får låna pengar. För att undvika detta är det bra att påbörja ett sparande och då i form av ett buffertsparande.

Hur mycket ska du spara?

Det är svårt att säga en generell siffra på detta, alla människor har olika liv med olika inkomster och utgifter. Fundera på vad det är du kan komma att behöva ha pengarna till. Har du hus kan det lätt uppstå kostnader, samma sak om du har bil eller annat. Den som är helt själv utan barn, bil, lån med mera har helt andra förutsättningar än den som har detta.

Hur ska du planera?

Det är så klart alltid svårt att planera för oförutsedda händelser, det är ju saker man inte kan veta på förhand och det är därför de kallas just för oförutsedda. Det finns en bra punkt att utgå från och det är att tänka hur mycket pengar man kan behöva om man plötsligt blir arbetslös.

Då kan du fundera lite på vad de faktiska utgifterna som måste kunna betalas innan du får ett nytt jobb. De allra flesta brukar resonera att efter två till tre månader har man en inkomst igen. Detta kan även innefatta inkomstförsäkring eller eventuell a-kassa.

Oväntade händelser

Förutom de fasta utgifterna du har varje månad bör du även fundera över vilka andra oönskade utgifter du kan drabbas av. Även om det är svårt att veta exakt så finns det en del saker som kan komma att hända. Det kan vara att du måste akut till tandläkaren eller att din bil går sönder. Fundera på om du har saker i din vardag du inte klarar dig utan och vad som händer om de går sönder. Kan du då köpa nytt?

För att du ska kunna göra en rimlig kalkyl behöver du vara ärlig med sdg själv huruvida du till exempel kan vara utan tv tills du har sparat ihop pengar att köpa en ny, eller om du vill ha en ny direkt när den gamla slutar fungera.

Alla saker eller tjänster som du anser att du inte kan vara utan bör därmed ingå i en buffert, gärna tillsammans med de fasta utgifter du har under en eventuell inkomstfri tid.

Hur stor sparbuffert behöver du?

När du väl har en bild över hur mycket pengar du kan komma att behöva ha i din buffert, så är det dags att börja spara till just detta. En exakt siffra är inte ett måste, men i alla fall på ett ungefär, så att du kan ha ett mål för ditt sparande.

Du kanske kan komma att behöva en viss summa för kortsiktiga oförutsedda händelser och en annan för mer långsiktiga så som arbetslöshet. Har du till en början inga eller lite sparade pengar bör du försöka spara mer för att kunna klara eventuella ekonomiska svårigheter.

Tänk över vilka utgifter som går att undvika och låt dessa gå till ett buffertsparande istället. Vanligaste att skära ner på är på nöjen och shopping.

Om det är så att du har en fast inkomst varje månad, se då till att du sätter en fast summa att spara varje månad. Är det så att du har en inkomst som varierar varje månad, spara då en viss procent av lönen varje månad. Det blir en bra regelbundenhet då i ditt sparande.

Om du tycker att det är svårt att spara pengar kan det vara fördelaktigt att välja att spara i en annan bank än den du får sin lön utbetalad till. Det kan vara lättare att låta bli att använda dina sparade pengar till saker de inte är avsedda för.

Vilken sparform ska du välja?

Då pengarna ska kunna användas vid oförutsedda händelser måste du kunna komma åt dem på ett smidigt sätt. Därmed är det kanske inte så bra att binda upp dem på flera år. Eller så väljer du flera olika former av sparande.

Det finns idag flera sätt att spara på. Du bör utöver buffertsparande även ha ett målsparande. Här är en del av vanliga sparformer:

Sparkonto: Detta är det absolut säkraste sättet att spara pengar på. Dock ofta en väldigt låg avkastning på denna sparform.

Fonder: Det finns olika sätt att spara på i fonder. Det du ska tänka på är att det kan skilja skattemässigt mellan de olika alternativen. Ett annat alternativ är ISK eller ett investeringssparkonto. Då innebär det att du kan spara i både fonder och marknadsnoterade värdepapper, alltså aktier, samt bankinlåning. Väljer du detta alternativ så betalar du ingen skatt vid vinst eller utdelning.

Optioner: En option är ett avtal mellan en utställare och en innehavare som ger innehavaren av optionen rätt, men inte skyldighet, att i framtiden sälja eller köpa en underliggande tillgång till ett i förhand bestämt pris. Detta innebär att det kan vara en aktie eller en valuta. Man delar upp optionerna i säljoption och i köpoption.

Obligationer: Obligationer är ett räntebärande så kallat enkelt skuldebrev. Den som äger obligationen eller skuldebrevet har helt enkelt lånat ut pengar till staten eller till ett företag. Man brukar kalla dessa obligationer för kupongobligationer. Det gör att man får dels det nominella belopp som betalas ut när skuldebrevet löper ut samt att man får periodiska utbetalningar.

Fördelar med ett buffertsparande

Precis som med allt annat sparande skapar en ekonomisk reserv en trygghet i livet. Om du tidigare aldrig har sparat pangar, så är det även en fördel att lära sig att ha ett regelbundet sparande. När du uppnår ditt buffertmål så kan du ändå fortsätta spara men kanske i en mer långsiktig form. Det är då du kan binda upp pengarna på flera år och få bättre ränta med mera. Du kan även testa på aktier eller andra sparformer med lite högre risker. Det kan ge dig en högre avkastning.